Verklighet eller flykt? Raslös

Ja, när jag tänker efter så lever jag för stunden och vad jag vill kalla det, så i en dröm-bubbla.
Tror inte riktigt jag hittat mig själv, och jag är så raslös att det finns inte på denna planet.
När jag är ensam så vet jag inte vad jag ska göra.. jag hatar att vara själv! Sällskap är det bästa som finns, och när det hela tiden händer något så känner jag att jag lever.
Jag tror att sen jag lämnade Sundsvall för 5år sen så har jag varit raslös och lever drömmandes.
När jag bodde i sthlm så levde jag för dagen, jag var hela tiden på flykt..satte upp nya mål för mig själv och var hela tiden tvungen att hitta på något.
När jag och Lars gick skilda vägar så reste jag direkt genom sverige, det blev,sundsvall,ånge,göteborg,halmstad och sthlm.
Var i sthlm ngn månad innan jag bestämmde mig för en sista minuten till Bulgarien...sommarflört eller kärlek? Träffade David och levde i en bubbla.. Han kom till Sverige och hälsade på mig och jag for till Wales. Det var sån distans att det dog ut efter 3månader.
Flyttade in hos smultronblomman josefine och dejtade hejvilt! Levde för stunden och partajjade loss!
Kort därefter så får jag en impuls idé och drar iväg till London på utbildning (bartender) dels för att utveckla mig inom mitt jobb och dels för jag ville praktisera min engelska.
I London var allt som en dröm, det är ju lite bortom verkligeheten när man drar iväg och man har ju sjukt roligt! Inte nog med det så fick jag ju en fling för världens charmigaste bartender (han jobbade på en bar vi besökte ofta) och jag svävade på moln. När han sen uppvaktade mig och det blev lite mer seriöst så förvandlades allt till en dröm i kärlekens land.
Erik hade vunnit mitt hjärta och jag hans. Efter vistelsen från London tog jag mitt pick och pack och vi tillsammans drog till Cypern.
Vi skulle säsonga och fortsätta på resandes fot.
Efter 2månader så valde vi att dra tillbaks till Sverige och det fick bli Malmö.. jag hade sett sthlm och jag ville inte tillbaks till Sundsvall.
Jag ville se ngt nytt.
Fortsatte mitt liv i Malmö, nya vänner, nytt jobb och nya möjligheter!
Hunnit med Gran Canaria, Frankrike och Turkiet på ett halvår dessutom.
Nu tillbaks till verkligheten eller flykten, så blev jag nyss singel och nu är jag mer rastlös en någonsin..
Lever ungefär det singel livet jag levde i sthlm. Jag partajjar och thats it!
Så vad händer nu? Satt på balkongen med en kopp te och tittade ut på det tråkiga vädret och känner att- fan vad vill jag nu göra? ...RASTLÖS, japp!

Min syster har alltid sagt det, - Camilla, ibland får livet vara enkelt och tråkigt. Det måste inte alltid hända ngt. När man har levt vardagligt ett tag så uppskattar man det som händer och allt blir mycket roligare då..
Zandra sa till mig, - Camilla, jag har tänkt på en sak. Du byter alltid stil, årfärg,frisyr,utseende och så. Du är så rastlös.

Mycket riktigt! Jag är rastlös, jag är på flykt och jag lever i en bubbla.
Vart tar verkligheten mig? När ska jag hinna ifatt verkligheten?
Simona hade helt klart rätt när vi sitter i våra solstolar i Turkiet med en varsin kall bärs i handen- Camilla, jag ser dig i en bubbla och allt du säger är vaga ljud som jag inte förstår... du ärinstängd i bubblan!
Jag tycker du ska spräcka bubblan, dumpa skiten du är med och leva livet!
Vi skrattade så vi vek oss dubbla, men ack så mycket sanning det låg i det hon sa!
Mitt smeknamn på semestern fick bli bubblan.. och jag tror själv att jag lever lite som i en bubbla:)